HockeyBockey
Två intressanta telefonsamtal alldels nyss.
Det första samtalet:
Biggan.
Hon hade fastnat hemma hos nån Lena. Skulle bli bjuden på mat och ville stanna en stund. Sen skulle hon bara svänga förbi Svarvarn och lämna igen ett par tofflor som han hade glömt hemma hos oss. När hände det, undrar jag. Jag har inte varit hemma när han har varit där och glömt ett par tofflor.
Nåväl, fri kärlek har sina fördelar. Och sina nackdelar.
Det andra samtalet:
Sjögren (efter Christer).
Han och jag umgicks en hel del tillsammans för nåt år sen. Det var han, det var jag och det för det mesta även Borschen (efter Stefan), som ofta drog iväg på dansbandsgalor och sånt. Det var en trevlig tid.
Nu har Sjögren dragit ihop ett rinkbandylag där det fattas lite folk. Thorleifs heter dom. Eller vi, för jag lovade att ställa upp.
Det börjar efter jul och nu måste man leta skridskor hela helgen.
Men det kan det vara värt.
HockeyBockey är en underskattad idrott.
Och jag är en överskattad skridskoåkare.
Men va fan, det kan bli kul.
gilbert
Kommentarer
Trackback