SNILLEN SPEKULERAR

Åh vilken natt, vilket underbar natt!
Igår kväll kurade jag verkligen upp mig i soffan, lindade in mig i en skön angorafilt som hjärtat köpt på inredningsbutiken Pojken och Flickan. Utanför fönstret ymnigt snöfall och rakbladsvassa vindar som tog sig in genom husets alla små springor.
Jag tände nåra värmeljus.
Jag älskade livet som bara en Gilbert kan göra på årets näst näst sista dag.
Magen kurrade och vips så small det till i dörren och tror ni inte på fan att Biggan stog där med två köttbullemackor med jävligt mycket rödbetssallad.
Statoil kan vara en redig gourmetrestaurant när man minst anar det.
Klockan var mycket men det sket väl vi i.
Där satt vi och mumsade smörgås, läppja lite glögg och svinga en å annan julöl i bara fillingar och string.
Biggans lökar var som svalor som häckar.
Dom var varma som glödgade havsmusslor och hon strök mig genom mitt tunna hår och sa att hon älskade mig mer än alla köttbullemackor i hela världen.
Å det som finns så många.
Jag blev stolt som en tupp och tuppen gol fast klockan var långt ifrån sju.
Nu skulle det till att jagas höna.
Sagt å gjort.
Å Biggan visade återigen prov på fasoner som man bara sett på teve. Eller knappt det.
Natten blev en himlastormande julsaga skriven av ett lyckligt par som inte slutade vara ömma mot varann förrän dom somnade sked i soffan.
Nu är jag vaken och glad och lycklig över att natten inte var en dröm och sen skiter jag väl i att det dunkar i stortån av sällan skådat slag. Det var Biggan som på småtimmarna  häftigt drog upp mig på parketten och se där; vips så ramlade den där geishakulan hon gömde undan på juldagen, ur sitt hemliga ställe. Å tror ni inte på fan att den träffade samma stortå som förra veckan blev träffad av en rörtång på jobbet.
Då skrattade Mårten så han höll på skita på sig.
Nu skrattade Biggan så hon råka släppa lite väder. Inte så högt, men ändå.
Jag skrek som fan i alla fall och det hade verkligen effekt på Biggan.
Hon ville be om ursäkt på sitt vis.
Sen ville vi bara vara nära varann under angorafilten.
Nu klicka hon precis på lite marmelad och ur kaffekoppen ryker det.
Ute är det snö.
Å jag älskar livet som bara en Gilbert kan göra.

gilbert