SNILLEN SPEKULERAR

Jag har inte kunnat sova inatt.
Jag kysste Anneli i lördags och jag har inte kunnat sova natt.
Biggan vet ingenting, anar ingenting och jag ligger vaken med ett samvete som dunkar i huvudet.
"Uffe, Uffe, Uffe", skrek Anneli och grät och visade prov på en ganska behaglig uringning i blusen.
Ska jag trösta henne lite eller ska jag trösta henne mycket, tänkte jag och visade prov på att inte kunna slita blicken från den behagliga uringningen i blusen.
Har man fäst sig vid en fin kanariefågel, som hon gjort, är det klart att man blir ledsen och vill ha tröst.
Och jag ville ha tröst.
Därför blev det som det blev.
Det var ganska kallt i cykelskjulet, men ändå så varmt och jag trodde Biggan fanns inomhus och kasta dart med tjejerna som äger inredningsbutiken Pojken och Flickan.
Anneli var otröstlig och jag gick på allt hårdare.
Då blev hon glad.
Men det kunde inte BIggan ta.
Jag har inte kunnat sova inatt.
Biggan har sovit tungt och hackat tänder.
Det kanske är mig hon är ute efter.
Nu går jag till jobbet och försöker glömma alltihopa.
Det är lättare sagt än gjort.
Djupa behagliga uringningar på blusar faller inte gärna i glömska.
Det är gott så.

ha en bra dag/gille