Pang på rödbettan
Apropå pyttipanna och pang på rödbettan, så åkte Biggan över till den där jävla Svarvarn igår kväll.
Som hastigast.
Han hade - av nån jävla anledning - glömt sin lilla fula fickdator i Biggans handväska.
Sa hon.
Hon har väl för fan ingen handväska.
Men hon åkte i alla fall dit.
Tjugi minuter senare var hon hemma och hon hann jävlar i mig inte säga; hoppsan det blev en liten snabbis i hobbyrummet, innan hon stod i duschen å skrubba.
Men rätt va det var så stod jag där intill i bara mässingen. Å pilla och det var då jag såg det.
Vattnet ånga så det var dålig sikt men tror ni inte Svarvarnjäveln hade sugit fast sina Svarvarläppar på hennes skuldra och satt sitt avtryck av sällan skädat slag.
Det var märken efter en hel jävla övre tandrad.
Och det säger jag; Per-Olov Svarvare borde nog ha använt sin tandställning bättre i sina yngre dar.
Han verkar hel sne i käften.
Men Biggan var nöjd.
Inte nu, sa hon när jag jonglera med hennes små söta valkar.
Fri kärlek, tänkte jag. Alltid denna fria kärlek.
Jag blev svartsjuk. Det blev jag.
Sen tänkte jag på Fia en stund.
Och Ankan.
Då gick det över.
Kommentarer
Trackback