SNILLEN SPEKULERAR

Ja, det här blev ju lite lustigt!
Kom nyss från Ankan. Jävla trevlig tjej förresten.
Det började med att Biggan spände ögonen i mig och väste.
"Nu sätter jag på potatisen, och du ska vara hemma när den kokat klart"
Hon är tjurig som fan.
Sätta på potatisen, tänkte jag, kan det vara ytterligare en obskyr vuxenlek som hon plockat fram ur sitt innersta. Men av Biggans ögon att döma handlade det bara om riktiga potatisar.
Jag spurtade till Ankan och mötte Basse i dörren.
Han skulle binda en Flying Butterfly in the Air och det skulle - som han själv sa - bli den grannaste fluga på böljorna de blå.
Jaha, sa jag bara och såg Ankan stå i köket med en skruvmejsel i högsta hugg.
Hon hade dessuton en sån där slimmad finessoverall på sig och hon såg fan ut som det läckraste isterband jag sett.
Köksfläkten satt som en betongvägg. Skruvarna hade jävlar i mig hittat sin plats på jorden. Jag stånkade och stog i och strax bakom mig stod Ankan. Hon kvackade inte som ankor brukar göra. Hon andades mest,  men jag lyckades i alla fall skruva ur alla fyra.
Sen skruva jag i en.
Ja, det kan låta konstigt, men så ligger det faktiskt till.
Imorgon ska Basse inte iväg å binda flugor. Då ska han binda fett. I träningslokalen.
Då behöver Ankan hjälp med med nåt jävla droppskydd under diskmaskin.
Jag har inge speciellt för mig, så...

När jag kom hem var potatisen sönderkokad och Biggan spårlöst försvunnen.
Men hon kommer tillbaka.
Det vet jag.

pussåkram/gilbert Gahm