Gapa och piska
Jadu Linda, det är inte lätt att bo i parhus.
Inte på en camping heller.
Jag glömmer aldrig när Solvej och jag drog till nån sån där spelmansstämma i Delsbo. Vädret var jävligt bra. Molnfritt och inte en bris i håret. I Norrland vet du, där blir det nästan aldrig mörkt, så alla människor vet nästan inte vad klockan är, så alla är uppe hela tiden. Men när vi väl kom till sängs, eller sovsäcks kan vill kalla det, visade det sig att vi slagit upp tältet brevid en stor jävla slokmustschad raggare med ett sjujävla överbett. Hans fru eller tjej såg ut som en indirekt frispark, men frigjorda det var dom.
Hela natten höll dom på. Gapa och piska och sa fula ord, så Solvej gömde sig i säcken och hotade att hänga hela min draglåda i mustaschen på han - raggaren.
Jag tyckte att det var kul. Jag var ändå inge trött.
Å, vet du vad? Rätt var det är kommer hon - frisparken - in i vårat tält och slänger fram pattarna och frågar om vi vill va med. Solvej var skitskraj och sov lite räv, men jag hängde på.
Det var väl kanske inte det bästa jag varit med om, för jag fick bara sitta där i ett hörn och hålla en ficklampa.
Jag vet inte varför, men jag antar att de aldrig hade gjort det med ljuset tänt.
Slokmustaschen hette Roland och den indirekta frisparken hette Alice.
Roland åkte på böter samma helg.
Tjuvfiske.
Jävla Roland, han var sjuk han.
Men snäll.
Så Linda, det är inte lätt med parhus. Det är inte lättare å campa.
pussåkram gilbert gahm
Kommentarer
Trackback