SNILLEN SPEKULERAR

Jag vet inte riktigt hur jag ska göra.
Jag velar.
Det känns så bra mellan Biggan och mig just nu och jag skulle vilja göra så det känns alldeles på riktigt.
Ska jag föreslå en förlovning?
Eller?
Ska jag ge fan i det?
Det är frågan.
Jag har gjort det förr.
Agneta hette min första förlovning. Ingen av oss hade fyllt nitton och det var väl bara galenskapen och ingenting att göra som drev oss. Egentligen. För handen på hjärtat, jag var inte så där jävla förtjust. Egentligen. Vi förlovade oss i alla fall på hennes namnsdag. Hon hette Ellen i andranamn och jag tror det var i augusti, för jag hade brännt sönder mina axlar i solen. Å fy fan, va jag flagna sen.
Eller så va det i juli.
Eller juni.
Vi hyrde i alla fall en båt, bytte nåra billiga ringar på sjön och skålade i Loranga och mumsade upp ett helt paket Ballerina.
Eller va det i slutet på maj?
Det var väl i alla fall  mysigt.
I tre veckor.
Sen kom hon på att hon var lite lesbisk.
Hon flytta till Stockholm och undrar om jag inte sett henne på teve nån gång. Inte hon själv direkt, men hennes namn har rullat runt lite, när man talat om vilka som är med och gör olika program.
Jag tror hon är scripta.
Va fan gör en scripta?
Nu är det inte galenskapen eller ingenting att göra, som driver mig.
Nu är det hjärtat.
Nu är det kärleken.
Men jag är ju så jävla blyg, när det väl kommer till såna här kritor.
Så, frågan kvarstår!
Ska jag?
Eller?
Ska jag inte?

funderar/gilbert